Vetenskaplig intervjuteknik skulle kunnat lösa Palmemordet

I veckan greps en misstänkt för dubbelmorden i Linköping 2004, och Palmeutredningen avslutades utan att ha gått i mål. Vetenskapliga framsteg gjorde nytta i det ena fallet och kom för sent i det andra. I Linköping användes DNA-profiler från släktforskning för att ringa in den misstänkte, där polisen till slut fick träff på de DNA-spår som sparats sedan brottet. Metoden är ny för svensk polis och användes denna gång i ett pilotprojekt som letts av Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid Nationellt Forensiskt Centrum NFC. I Palmefallet saknades sådana konkreta spår. I stället är det en pussel av vittnesförhör som utredarna behövt tolka för att komma till slutsatsen om vem de skulle velat utreda vidare, om personen varit vid liv. Hade intervjuerna gjorts med dagens kunskap om intervjumetodik hade bilden blivit mer fullständig, och chansen att hitta mördaren varit större, enligt psykologiprofessorn Pär Anders Granhag. Programledare: Camilla Widebeck [email protected] Producent: Peter Normark [email protected]